måndag 19 oktober 2009

The girl who silenced the world for 5 minutes

Missat denna tidigare, men det kanske inte är försent än?

lördag 10 oktober 2009

Katten vilken säng!

Jag är numera ägare av tre katter.....ja ägare och ägare, för vem kan väl någonsin inbilla sig att man faktiskt kan äga en katt.....snarare lite tvärtom egentligen.
Nåväl....detta är en hona vid namn Tuva och hennes lille kolsvarta unge, kallad Lakrits (hmm...kanske mitt bedårande lilla barnbarn får ge henne ett riktigt namn?).....också det en hona.
Lakrits har vassa klor visade det sig, vilket jag fick erfara igår kväll.....ja i natt snarare.....när jag skulle lägga mig......i min vattensäng!!!!
Ja ni fattar va??
Precis.....jag sov i en annan säng i natt, för vattnet i en vattensäng ska inte spruta ur två små hål som vore det en tvåpipig vattenpistol när man lägger sig i den......bara så ni vet.

De två är ännu inte presenterade för husets drottning, Ida, mest beroende på att hon inte behagat förära oss med sin närvaro på ett par veckor.....så det kan ju bli lite spännande vad det lider.....hon är lite speciell min Ida.....milt uttryckt!

Sa jag tre katter?
Hmmm...glömde ju att det finns en till någonstans, fast han försvann i våras och logiskt sett är han väl i katthimmelen.....å andra sidan var han borta ett halvår sist så osvuret är väl bäst.

torsdag 1 oktober 2009

Kyla....vem sjutton uppfann den....och varför???

Visserligen är jag inte en äkta norrlänning, trots snart trettiofem år här, men jag älskar nästan allt med Norrland, de vänliga människorna som faktiskt tar sig tid att stanna om man nu skulle råka bli stannande med bilen efter vägen eller den fantastiska naturen, vemodet och pessimismen och misstänksamheten mot auktoriteter .....i synnerhet från söderns nejder.

Men något jag aldrig kan förlika mig med är kylan och handen på hjärtat, inte sjutton gillar ni norrlänningar det heller.....visst vackert att se på, och gillar man vintersporter är det ju någon slags förutsättning.....men erkänn....värme och sol lockar fram leenden hos alla.

Knappt har man hämtat sig från en kort sommar med ömsom strålande sol och hyfsad värme och ömsom skyfallsliknande regn förrän det är dags att leta fram vinterdäcken.....alltså det ska inte vara minusgrader i september...så det så!!!

Tanken slår mig allt oftare numera när barnen flaxar ur boet en efter en, att jag ju faktiskt har en och annan känning i Oceanien .....och där är det varmt och attans laidback....känns som kom jag skulle kunna stå ut med det.

Hmmm...tål att fundera på när minusgraderna står som spön i backen ute.