Livet är bra underligt..........den jag kallar min mor (egentligen fostermor då) gick bort igår lördag efter en veckas kamp, 91 år gammal.
En människa med fel och brister som alla andra men med ett osedvanligt rymligt hjärta där barn, barnbarn och barnbarnsbarn har samsats om platsen med ett oräkneligt antal fosterbarn under årens lopp.
Vi sitter där, jag ett av hennes alla barnbarn samt två av hennes barnbarnsbarn, nätterna igenom och lyssnar på hennes flämtande livslågas sista andetag.....mån om att hon inte ska lida och att hennes sista dagar i livet ska ge henne lite glädje även om hon inte är vaken.
Skrattar och gråter om vartannat, berättar anektdoter om svunna tider och människor som passerat.......och inte minst beundrar den alldeles fantastiska personalen på hemmet där hon bor.
I synnerhet de två nattsköterskor som kom var tredje timme med smärtlindringen och sin underbara inställning.........där värdigheten och vördnaden inför en döende människa inte var ett jobb utan kom från hjärtat.
Ett oändligt Tack till er två...........jag tror inte att ord kan beskriva den känsla vi känner för er.
De döda är inte borta.....de har bara gått ett stycke i förväg. Spanskt ordspråk
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
...det är konstigt att tänka att de år som ligger mellan en äldre person och en själv är lika många år som man levt. Det vill säga. Om man själv är 48 år och människan man samtalar med är 98 år då är den personen 50 år äldre. Med andra ord så har hon eller han levt ytterligare lika många år som man hunnit leva + två år till. Då kan man ju tänka att oj då,om jag blir lika gammal så har jag alltså kvar lika länge som jag hittills levt + ett par år... Tanken svindlar! Barndomen, ungdomen, tonåren, tiden mellan 20 och 30, tidig medelålder och så dags datum.... hela den tidsrymden finns kvar att leva om man har förmånen att få leva ett relativt friskt och lika långt liv. Tänk vad annorlunda man kunde leva de resterande åren. Men... det känns inte så. Det känns mycket närmare det där slutet. Är inte det märkligt? Eller egentligen är det väl inte det. Eller... ursäkta förvirringen... Och ursäkta om denna kommentar är malplacerad just nu..
SvaraRadera