Man lär sig något nytt varje dag....förhoppningsvis....att hjärinfarkt tom drabbar en själv och inte bara alla andra tex är ju en insikt som förutom att den är ganska chockerande dessutom gör djävligt ont!
Fast smärtan var mer som tandvärk faktiskt och hjärtinfarkt var nog det sista jag tänkte på....så varför besvära sjukvården en fredagkväll....en grabbnäve alvedon och ryggläge i soffan botar det mesta....visst?!
Vaknar pigg som en nötkärna på lördag, lite molande värk i hakan bara, tvättar och bär in lite ved samt pysslar lite allmänt.
Samma sak på söndag, bär in gräsklipparen i bon....ska fan klippa mer i år...mer vedbärning och sånt man brukar pyssla med en höstsöndag....någonstans längst bak i huvudet antecknar jag att jag nog ska ringa min företagsläkare till veckan...skadar aldrig med en checkup.
Måndagmorgon....jobbar som vanligt....fast det går som i slowmotion...ringer läkaren som ska ringa upp när han kan....vilket han ju också gör vid halv tolvtiden och undrar vart han ska skicka ambulansen!!!!
Marsch pannkaka upp på akuten med dig omedelbums utan att passera Gå....sa han....
....ööhh..vaddå...lite ont i hakan och bröstet bara....har du inga piller eller nåt??
Nåväl...på akuten blir jag nerputtad i en säng som jag sedan inte kommer upp ur på en vecka....tusen prov, slangar och nålar....ambulans till Sundsvall för hjärtröntgen....vidare till Umeå för en bypass-operation....vilket antagligen räddar mitt liv....men skönt??? Icke!!
Så nu ligger jag här i min lilla stads sjukhus och försöker kurera mig vilket går sakta men säkert framåt, några liter extra blod och en grabbnäve piller av varierande form, färg och storlek 3 ggr om dan så ska väl det lösa sig också.
Kontentan är väl, jäkta och rök mindre......och kan du....skaffa dig bättre gener!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nej så trist! Men toppen att du är på bättringsvägen. Och du skriver så härligt. Även om svåra saker. Krya på dig!
SvaraRadera